Använd Reflex!

Tjohejsan!
Snart är oktober också slut, tiden bara rinner iväg.
Just nu är jag upptagen med att fixa min engelska. Mycket i det skriftliga som ska göras klart den här veckan och inom de närmsta dagarna ska jag även göra ett slutprov i den delen. Jag ser verkligen inte fram emot att göra det. Skulle jag kugga får man givetvis göra om det senare men bara tanken på att sitta där i tre timmar och skriva gör mig galen.
Min älskade Daniel har stöttat mig igenom den första delen och försöker få mig att inse att jag bara kan göra mitt bästa på provet. När jag får en hemuppgift att skriva tar det en vecka ungefär för mig att skriva. Hur ska jag kunna skriva en veckas arbete på tre timmar? Ni som inte vet varför jag brusar upp mig på detta kan jag berätta att det är för att jag har dyslexi som blir värre när jag är stressad som vid ett prov.
Jag ligger många timmar under en natt och funderar på vad som komma skall.
Inte bara slutprov i det skriftliga utan jag har min slutpresentation i muntliga delen på fredag. Ska knåpa ihop en power point presentation som jag kan använda mig av. Vill helst ha fredag så jag får det överstökat. Det är liksom det sista hindret i den delkursen för jag klarade det muntliga provet av fontetiska skrifter vilket gjorde mig väldigt stolt.

Annars rullar dagarna på som vanligt. Sigge älskar att sova länge på mornarna vilket gör att jag stannar kvar en liten extra stund i sängen, vanligtvis somnar vi båda om och vaknar en, två timmare senare...
Inte vill Sigge heller gå ut dom här dagarna när det bara regnar och regnar. Och vintertid har det hunnit blivit också. Mörkare på kvällarna vilket har gjort att vi här hemma har tagit fram reflexerna. Var iväg och köpte ett par nya i söndags. Man ska byta ut reflexer, helst varje år så man vet att de fungerar. Sigge har till och med en reflexväst. Den är super, han lyser upp hur mycket som helst när vi möter bilar.
Fler borde använda sig av reflex. Tänk vad en sådan liten, oftast billig sak kan rädda liv. Jag köpte mina två reflexer för 40kr. Två tjugolappar som kan rädda mitt liv när jag är ute och går i trafiken - en billig livförsäkring med andra ord.
Känner mig som en grinig kärring just nu men ibland skulle jag vilja ha en stor kartong med reflexer i bilen för här om dagen när vi skulle åka på en stor väg kom en tant gående. Helt svartklädd och precis intill väggrenen. Såg henne max 2 meter framför oss. Vad tänker människan på? Tänk då om jag hade haft reflexer med mig i bilen då hade jag kunnat stanna, dra ner rutan och kasta ut en reflex till henne. Nästa gång kan det vara för sent!
Så alla ni där ute, ni som läser detta, se över era reflexer. Sätt dom på rätt ställe och använd dom så fort det börjar skymna på eftermiddagarna. Se även till att din omgivning har reflex!


Oftast har husdjur mer reflexer än vad människan har



© / Sandra


- Bilddagbok:
http://gulligasurre.bilddagboken.se/ 

Oktober

Hejsan Svejsan!
Trodde ni jag gått under helt eller? Kan tala om för er att jag haft en riktigt tuff period i mitt liv där jag inte kände för att göra någonting alls. Ville mest ligga i sängen och dra täcket över huvudet och helst vakna vid en annan tidpunkt.

Ibland får jag perioder då allt känns skit. Jag vet inte riktigt hur jag ska tackla situationen...
Samtidigt som september har varit upp och ner har det funnits bra dagar. Det gäller att titta på dem dagarna man mår bra och inte blicka tillbaka på dem som gjorde en ledsen. Det är svårt men jag gör mitt bästa.

Hockeysäsongen har dragit igång under september. Just nu går det lite si och så för Leksand. Sist spelade de en match och förlorade med hela 5-0. Rätt bevisken på deras insats och hoppas på en bättring i nästa match.

Har varit sjuk i två veckor. Sambon blev förkyld först och när han var bättre insjuknade lilla jag. Var hemma från skolan i en vecka vilket gjorde att jag missade mitt muntliga men får göra det på fredag istället. Är rätt nervös, för är det något som jag inte tycker om att göra så är det att prata engelska inför människor jag inte riktigt känner plus att läraren ska bedömma en. Bara att bita ihop och göra sitt bästa helt enkelt - tänk positivt!

Imorgon drar nog jag och sambon till Ludvika över kvällen. Det är den årliga "lysmasken" vid skuthamn och älsklingen har aldrig varit med på den vilket jag vill att han ska vara. Det är en mysig tillsällning, promenad längs vattet upplyst med marschaller. Konstverk och tipspromead efter vägen. När man kommer fram får man köpa sig lite gott fika och mysa lite. Hoppas på bra väder, får gärna vara lite kyligt bara regnet håller sig borta!

Det blir nog en sväng förbi kyrkogården också för att tända ett ljus hos Christoffer. På lördag är det hela sex år sedan han lämnade oss alldeles för tidigt. Jag tänker på honom rätt ofta, nästa dagligen blir det en tanke till Christoffer, eller Putte som vi kallde honom. Han var en speciell vän, en nära vän som bara han kunde vara. Jag skulle göra vad som helst för att få honom tillbaka till livet igen. Bara för någon minut, träffa honom och berätta hur mycket han betyder för mig. En sista kram. Saknaden är stor, riktigt stor! 


© / Sandra


- Bilddagbok:
http://gulligasurre.bilddagboken.se/ 
RSS 2.0