Valborg 2010


Första valborgen som jag och Daniel får vara tillsammans. Alla andra år vi varit tillsammans har han arbetat. Det ska bli mysigt att få umgås med honom vid brasan och kika på fyrverkerier. Samtidigt som det är den första valborgen med Daniel är det den första utan Sigge. Det är många känslor inom oss just nu.


Mor min är här på besök också. Hon kom igår och åker hem imorgon. Världens bästa mamma har hjälpt mig att baka massor så nu är hela frysen fylld. Hon hjälpte även till att frosta ur frysen och skura ur kylskåpet vilket verkligen var välbehövligt.

Idag var vi ner på stan en sväng. Köpte hem hallonbladste, tänkte ge det en chans. Det kan hjälpa eller så gör det inte men jag provar. Det blev även en vetekudde från hälsokost också och den ska nog värmas på redan ikväll. Hittade lite saker till lägenheten och blivande mormor kunde inte låta bli att köpa lite kläder till bebis, vi tackar och bockar :) Vår lilla bebis berhöver då inte ha rumpan bar den saken är säker.

Var till primär rehab i tisdags och hämtade ut en tens-apparat mot foglossingen och att ha hemma när värkarna sätter igång. Har redan provat den mot foglossningen och vilken underbar sak det där är. Har redan blivit min bästa vän och jag hoppas inerligt att den kommer funka kanon när väl de riktigt värkarna sätter igång.

Besök hos barnmorskan var det också i veckan, i torsdags närmare bestämt. Bebis hjärtljud låg på fina 150 slag och sf-måttet hade sjunkigt med 1 cm, inte mig emot :) Barnmorskan trodde det berodde på att bebis borrat sig längre ner i bäckenet. Hon sa aldrig att bebis var fixerad, men vår barnmorska är som hon är, lite virrig och så. Hon sa i alla fall att bebis satt ordentligt fast där nere, det tolkar jag som fixerad. Och med tanke på att bebis låg i samma position som för två veckor sedan när vi var på tillväxtultaljudet så stämmer det nog. Ryggen till vänster och de små kroppsdelarna åt höger, sett uppifrån mitt håll :)

Nu ska vi ta och lägga på köttet på grillen. Älsklingen dricker öl och wiskey, mor dricker vin. Jag köpte hem alkoholfri jordgubbsvin och en liten flaska skumpa. Vi firar att det är en månad kvar! =)


Resultatet av bakningen:

131 kanelbullar
78 hallongrottor
60 daimkakor
37 drömmar
52 sirapskakor
57 brysselkakor
148 trefärgskakor

Bilder på alla godsaker :)

  
  
  

Blev ni sugna nu?


© / Sandra    


- Bilddagbok:http://gulligasurre.bilddagboken.se/

 

En trogen vän




När en älskande dör och du förlorar en vän
blir livet aldrig detsamma igen

Sorgen och saknaden lämnar djupa sår
oavsett om vi bär tassar eller tår

Likt ett barn, är också en vovves själ
ren, osjälvisk och de vill bara väl

En fuktig nos kan ge sån tröst
och mena flera tusen ord mer, en än mänsklig röst


~ * ~ * ~ * ~



Skulle egentligen skriva ett inlägg om vardagen men fick precis läsa ett blogginlägg om en som fick avliva sin hund idag. Jag kunde inget annat än att tänka på vilken sorg de går igenom nu. Jag känner med dem!
Därför får det här inlägget handla om Sigge. Det går inte en dag utan att jag tänker på honom. Tänk på fredag är det redan fyra veckor han somnade in. Vår älskade lilla Sigge.

Det går bra i perioder. Är glad och känner mig lycklig och ena stunden kommer gråten och det går inte att stoppa. Kan börja gråta i duschen, i bilen och när jag står och lagar mat. Små saker som man bli påmind om gör så ont i hjärtat. För Daniel är det ritkigt svårt att slänga leverpastejaken när den är slut. Sigge älskade verkligen att få slicka ut asken. För mig är det extra svårt att äta microlasage för Sigge fick alltid kartongen. Så små saker som blir så stora...

En sak som faktiskt är jobbigare än jag trodde att det skulle vara är när min mobil ringer. När bara jag och Sigge var hemma sprang han alltid till telefonen när den ringde. Han sprang dit den låg och tittade mot den och sedan tittade han mot mig. Nu ringer telefonen, jag hör den och ser den men vart är Sigge?

Det är skönt att få en gråtattack ibland. Vi tröstar varandra och sedan är det bra för en stund men inerst inne är hjärtat fortfarande trasigt. Förmodligen kommer det alltid vara en bit av hjärtat som fattas till dagen då vi möts igen...

~ * ~ * ~ * ~



Matte, även om du saknar mig
gråt inte, vifta på din svans för mig

Om du känner något blött på din kind
så är det min puss som kommer farande med en ljummen vind

Jag kommer alltid vaka över och se efter dig
så som du älskade och tog hand om mig




Husse, se inte så dyster ut
detta behöver inte betyda att allt är slut

Skratta med värme åt, hur jag frenetiskt tuggade på bildäck
eller när jag smet, genom hålet på grannens häck

Tänk på mig varje gång du tar upp en boll
kanske springer jag vid din sida, fast på ett annat håll

Glöm mig inte, jag glömmer aldrig er
jag finns alltid här, ni mig bara inte ser...




~ * ~ * ~ * ~


© / Sandra


- Bilddagbok:http://gulligasurre.bilddagboken.se/

36 dagar...

Nedräkning till det att bebis är tänkt att titta ut har nu börjat på allvar. På onsdag går vi in i v.36 och snart är det maj, tiden går fort nu!

Bebis gör sig verkligen påmind flera gånger varje dag. Hickar, sparkar och trycker upp rumpan mot bröstet så jag tror att jag ska svimma. Den lilla busen ska även ligga och kittla mig med fingrarna, en skum känsla men mysigt :)

Gravidkrämporna har börjat bli fler nu. Förutom foglossningen har jag börjat samla på mig vätska. Ondast gör det just nu. Sitter här med stödstrumpa på vänster armbåge och insmetat i linement. Vätskan har stannat i armen och det gör fruktansvärt ont! Fick lov att ta av mig förlovningsringen för fingrarna ser verkligen ut som tjocka korvar. Hoppas det försvinner till imorgon.
När jag var runt vecka 14 var jag konstant hungrig och nu har detta komma tillbaka. Jag kan äta och är hungrig igen efter en halvtimme. Kan i och för sig inte äta lika mycket på en gång som man gjorde förut utan får äta i små potioner men mer ofta. Är så grymt sugen på apelsin just nu men finns inga hemma :(
Något som är helt nytt för mig är förvärkar. Hade några för någon vecka sedan så jag var tvungen att ta mig ett bad för att det skulle släppa. Igår var det dags igen. Det smärtade överallt i magen och det tryckte på nedåt. Det är då man inser hur ont det väl kommer göra när det är dags att föda, nu blev jag nervös!

I lördags tog vi en sväng till Valbo och IKEA. Handlade lite smått och gott. Till bebis blev det ett badlakan och en mobil att hänga upp i badrummet ovanför skötbordet. Vi handlade även hem hyllor till både badrummet och kontoret. Ska bli skönt att få ordning på sakerna sen när vi satt upp hyllorna :)

Igår var vi iväg till Borlänge en sväng. Handlade mer färg till spjälsängen. Håller på att spraya på ny vit färg så den ska se lite fräschare ut. Innan var den nästan gul, såg ut som om den stått inne där någon rökt i flera år. Men nu börjar det likna något. Längtar tills den är färdig så vi kan skruva ihop den och sedan bädda och göra fint.

Vi shoppade även lite småsaker och vi kom äntligen hem med en videokamera. Vi har kikat på en videokamera länge nu och nu slog vi till. Ska bli så roligt att filma lite och spara så bebis kan se i framtiden. Vi ska faktiskt spela in en film där vi tänkt intervjua varandra, våra tankar om bebis och framtiden vilket kan bli kul.

Snart är det valborg. Vi hade tänkt att åka iväg och njuta av tvåsamheten en sista gång på en annan ort men nu har vi bestämt oss att vi kan ha det lika mysigt hemma. Vi la pengarna på videokameran istället vilket vi inte ångrar.




Daniel,
Tillsammans klarar vi allt!
Är oerhört lycklig över att få leva mitt liv tillsammans med dig.
Du gör mig lycklig, älskar dig!



© / Sandra    


- Bilddagbok:http://gulligasurre.bilddagboken.se/

Plopp



Nu drar jag, bebis, Daniel och denna ploppnavel till IKEA :)
Vi har tänkt att handla det sista vi behöver till bebis, lite smått och gott plus att vi behöver hitta på något och inte bara sitta hemma. Ska bli mysigt att åka iväg en sväng.

Ikväll har vi tänkt att grilla, det ska bli gott :)

© / Sandra    
- Bilddagbok:http://gulligasurre.bilddagboken.se/

Livet går vidare

Det är idag 18 dagar sedan Sigge somnade in. 18 långa, sorliga och hemska dagar. Vi tar en dag i taget här hemma och humöret går upp och ned. Ena stunden skrattar vi åt Sigges galna saker han gjorde för att senare gråta ut mot varandras axlar. Tänk att man kan sakna en hund så mycket!

Jag samt Daniel vill tacka ALLA för eran omtanke och alla fina ord vi har fått höra om Sigge och att ni stöttat oss i vårt beslut. Ni ska veta att era ord har verkligen hjälp oss de dagar vi har haft det extra tungt och jag måste erkänna att jag aldrig trodde vi skulle få en sådan omtanke som vi nu fått, vi är evigt tacksama!

Livet går som sagt vidare även om det just nu känns förjävligt. Varje dag går dock lättare på gott och ont. Man börjar vänja sig att Sigge inte längre är här och tassar omkring vilket är skönt samtidigt som det känns hemskt att känna så. Jag vill vänja mig att vara utan honom samtidigt som en del av mig är rädd att jag ska glömma bort honom helt. Det är svårt att förklara men någon där ute har nog kännt samma sak som jag känner just nu. 
Det hemskaste just nu är när jag får en känsla av att Sigge ligger i sängen och sover eller under trappen och när jag sedan kommer på att han inte gör det kommer tårarna. Det är läskligt när man får en sådan verklig känsla och sedan upptäcka att det inte är det. Daniel får också den känslan ofta vilket är jobbigt. 18 dagar har alltså gått. Det känns som om att han bara är hos mina föräldrar en tid och att vi snart ska åka och hämta honom...

Fick brev hem förra veckan om att askan har kommit och vi har ett år på oss att hämta den innan dem sprider ut den på en naturskön plats. Vi har inte hämta den än eftersom vi inte riktigt vet vad vi ska göra med den. Vi har tänkt i alla fall att sprida ut den på en av Sigges favoritplatser där han för första gången jagade rådjur, får och skällde på hästar. Vi funderar dock på om vi ska vänta tills det blir lite mer grönt ute. Det är svårt, vill ha det gjort samtidigt som jag vill vänta... 


Bebis
42 dagar kvar till beräknad förlossning och nu börjar det bli tungt.
Sover inte alls skönt på nätterna och bebis har fått för sig att leva rövare under nätterna vilket inte uppskattas av mig, jag vill sova!
Förra veckan under natten mot torsdagen fick jag väldiga sammandragningar. Det slutade med att jag fick ta ett bad mitt i natten och då avtog dem lite vilket var enormt skönt. Barnmoskan sa åt mig att om jag känner sammandragningar igen och så kraftigt ska jag ta ett bad så snabbt som möjligt för att få dem att avta. Skulle de inte avta skulle jag ringa förlossningen på en gång, gah, vadå göra mig nervös?

I helgen var vi ner på loppis i Elfsborgkyrkan här i Falun. Det var loppis med barnkläder, mammakläder och barnprylar. Vi åkte ner med 200kr i fickan ifall vi skulle fynda något och det gjorde vi! 
Vi fick 17 plagg varav två av dessa var hela dressar med byxa och tröja. Allt för 185kr! Vi köpte inte några bodys utan mest byxor eftersom det är dyrare att köpa det i butik och det blev både jeans, machesterbyxor och hängselbyxor och mjukis. Köpte i större storlek så nu har vi en grund där med vilket är härligt! Blev även två pyjamasar där en är från polar o pyret stlk 56 för 10kr och så hittade jag på en söt sommrig hängselbyxa i gult med humla på i storlek 56 för 10kr knappt använd. Det var roligt att blivande pappa var helt lyrisk och letade kläder. Det ska vara en till loppis den 8 maj.

Idag om en timme är det dags för den tredje träffen av föräldrarkursen. Den första gången handlade det om förlossningen och förra gången var det om smärtlindring och idag ska det handla om första tiden hemma och amning. Vi är en trevlig lite grupp där vår bebis är beräkad först. Vi är blivande föräldrar till barn som ska födas juni/juli.

Just ja, förra veckan på torsdagen var vi iväg på tillväxtultraljud. Vi fick komma dit då bm rådfrågde spec. mvc eftersom hon inte kunde mäta magen ordentligt pga min övervikt. Dock trodde inte bm att det var ett stort barn där inne men för säkrets skull fick vi komma. Man såg inte så mycket eftersom bebis är så pass stor nu. Men vi fick se magen, benen och så zoomade hon in de små fötterna. Tänk vad så smått kan göra så ont! Haha!
Bebisen vägde då 2100gr och om man ska räkna ut födelsevikten vid bf-datumet så beräknas bebis väga runt 3850gram men det får vi se :)

Förlåt att det blev så långt den här gången ska försöka skriva lite oftare men det beror helt på hur jag känner mig varje dag vilket ni kanske förstår. Har ni nå frågor till oss så ställ dem gärna genom att lämna en kommentar!

Lite bilder på loppisfynden:






Något som är lite läskigt är att jag har fått en tass på magen. Syns kanske inte så bra på bilden men i verkligheten syns den jättebra och den har varit där sedan Sigge fick somna in. Vet inte om jag inbillar mig att det är en tass men jag hoppas att den aldrig försvinner!



© / Sandra

 


 

- Bilddagbok:http://gulligasurre.bilddagboken.se/

En vecka...

Älskade lill vän, vår älskade lilla Sigge.
Att man kan sakna en hund så mycket kan vissa tycka men Sigge var så mycket mer än en hund för oss. Han var vår bästa vän, vår lilla första "bebis".


Just nu räknar jag timmarna tills klockan ska bli 14.03 då Sigge somnade in, en vecka sedan. Allt känns så overkligt. En vecka har alltså gått sedan vi bestämde oss för att låta Sigge få somna in. En vecka av tårar, skratt och en enorm saknad. Vi hade aldrig trott att han skulle lämna ett sådant stort tomrum som han nu gjorde. Vi väntar på att de ska ringa från djursjukhuset och säga att vi får komma och hämta hans aska. Vi valde att kremera Sigge separat för vi har tänkt att sprida ut hans aska på en av hans favoritplatser.

De första dagarna utan Sigge var hemska, vi gjorde inget annat än att gråta. Daniel lyckades sova rätt bra på nätterna medans jag satt och grät i sängen. Det var många tankar som snurrade i våra skallar.

När det blev måndag och vi skulle bege oss hemåt från mina päron där vi varit hela helgen slog det mig att vi ska tillbaka till vardagen. Daniel ska tillbaka till arbetet och jag ska fortsätta mina studier. Tisdagen kom och jag valde att stanna hemma från dagens seminarium. Jag orkade helt enkelt inte efter alla nätter utan sömn kände jag mig helt utmattad och gör det fortfarande. Daniel tog ut kompledigt och kom hem tidigare till mig för jag var så ledsen. Det slog mig nog mest på tisdagen att Sigge faktiskt var borta, det var så tyst och tomt här hemma. Sedan den 27 mars 2008 har jag nästan varit med Sigge varje dag. Till en början arbetade jag bara halvtid och när vi väl flyttade hit till Falun har Sigge varit med mig dygnet runt eftersom jag varit hemma. Det blev en stor omställning för mig att gå från det till att vara helt ensam. Alla vardagliga rutiner har försvunnit. Jag och Daniel försöker vara ute och gå små vändor fast vi inte behöver, det är inget måste längre. Vi gör det för Sigges skull, vi har en varsin tass i varje ben har vi sagt. Vi måste ut och gå, för Sigges skull.

Det är så små saker som man saknar. Att dessa små saker gör så ont i hjärtat och att man saknar det är rätt sjukt. Jag saknar så mycket som vår älskade lilla Sigge gjorde. Varje morgon när jag satte på mig strumporna luktade han alltid på dem, kanske för att minnas min doft? Varje gång jag duschat och smört in mig villa han slicka bort hudkrämen. Saknar hans små skall och när han muttra över att höra vaktmästaren sopa utanför. Hans små snarkningar och snusnigar när han sover. När han satt i "surrikat" och ville ha uppmärksamhet och när vi alla tre låg i sängen och myste i flera timmar. Älskade lilla Sigge....

När vi kom hem i måndags plockade vi undan Sigges saker och la i en plastback. Vi slängde ingenting förutom gamla petflaskor som han tuggat sönder. En boll, hans favoritboll fick dock stanna kvar här inne. Den står i tv-hyllan tillsammans med hans fotobok som jag gjorde tidigare iår. Han säng står även kvar intill min i sovrummet. Jag är inte riktigt redo att ta bort den än.
Igår innan vi gick och la oss tog vi en promenad förbi Sigges hunskompis Cujo och lämnade en påse med massa godis i. Vi var på väg att slänga det när jag kom på att Sigge hade nog velat att vi skulle lämna det till Cujo istället så det äts upp istället för att det slängs i soporna.

Alla Sigges saker sparar vi som sagt ute i förrådet. Som vi känner nu har vi tänkt att skaffa en liten lillebror till Sigge så småningom. Först och främst ska vi bli föräldrar och se hur det fungerar med bebis. Fungerat allt som det ska så har vi tänkt att skaffa oss en till liten hund, en lillebror. Sigge hade nog velat att vi skaffat oss en till hund och vi känner att livet utan hund är på tok för tomt men som sagt, vi tar en sak i taget, nu väntar vi på att bebis ska komma, bara 53 dagar kvar till beräknad förlossning...



© / Sandra
- Bilddagbok:http://gulligasurre.bilddagboken.se/

Vi älskar dig Sigge!





Vi älskar dig Sigge!

Idag har det varit den tyngsta dagen i mitt liv, för Daniel också.
Att ens liv kan förändras fort har vi nu upplevt.
Sigge, vår älskade lilla vaff, fick tyvärr somna in idag i våra armar och lugnade vyssar.

Det har snart, nu i skrivande stund, gått 10 timmar sedan vi befann oss på djursjukhuset.
Det har varit 10 långa och tuffa timmar, de längsta i mitt liv.

Anledningen till att vi valde att avliva Sigge idag har med att göra av hans aggrisivitet han visade mot Daniel och andra oskyldiga människor. Ni som följt min blogg har aldrig fått höra den andra om "den andra sidan" som Sigge haft. I sommras valde vi, efter rådgivning från djursjukhuset, att kastrera lilla Sigge med hopp om att hans aggrisivitet skulle försvinna. Vi har sedan dess tränat hårt med honom och hoppats på det bästa.
Man kan inte leva med en hund som gör utfall när som helst, det är varken bra för hunden eller för oss.
Vi har sedans hans utfall i sommras mot min mamma sagt att händer det en gång till så får han somna in vilket hände tidigare idag.

Vi vaknade som vanligt i sängen, myste alla tre och hade det trevligt. Vi planerade hur dagen skulle se ut, vi hade planerat att åka till Ludvika och hälsa på mina föräldrar i helgen. Men rätt som det var gjorde Sigge ett utfall mot Daniel och bet han rejält över händerna. Vi båda förstod att nu är det allvar, vi kan inte låta han få en chans till.
Att ta det beslutet har var svårt men vi har nästan väntat på det. Daniel ringde till djursjukhuset för att rådgöra med dem och de sa väl lika som vi tänkt att man kan inte gå runt och vara rädd för hunden när nästa anfall ska komma och hur ska det gå när vi får bebis. Skulle aldrig förlåta mig själv om han skulle ha bitit vår bebis sen så den blir vanställd för livet.

Jag vill inte att ni ska tro att vi valde att avliva Sigge på grund av att vi ska ha bebis för så är det verkligen inte. Vi som planerat hur vi ska göra när värkarna sätter igång, att min mamma skulle vara hundvakt och hur mysigt vi skulle ha det i sommare med picnic och låta Sigge springa på ängen och sparka boll. Hur vi skulle klara av promenader med både vagn och en hund som springer hejvilt.

Livet tar en vändning så fort, alldeles för fort.

Eftersom det är en röd dag idag var djursjukhuset egentligen stängt men vi ringde journummret för rådgivning. Hon bad oss vänta till veckan för att boka tid. Vi ringde upp rätt snart och sa att vi vill helst få det gjort så fort som möjligt och inte gå hela helgen och veta att till veckan ska han få somna in. Hon förstod oss och vi fick komma senare.

Promenaden dit var den mest bisarra hitills. Känslan går inte att beskriva. Många tankar dök upp, gör vi rätt?
Vi vet att vi gjort rätt beslut, är inte ledsen över det beslutet utan nu gråter vi tillsammans här hemma för alla fina minnen vi har av Sigge. Vi har ändå fått uppleva så sjukt många goa, glada och galna dagar med vår hund.
Ingen, och då menar jag ingen kan ersätta vår Sigge.

Just nu tänker vi mest på att vi inte behöver gå ut på kvällen. Vi har ingen som följer oss vart vi än går. Ingen som skäller och ingen som vill mysa.

Vår älskade lilla hund.

Sigge, du är världens bästa och vi kommer alltid att minnas dig för den goa och glada hund du var.
Nu får du springa fritt med alla andra hundar, jaga fåglar och katter och rulla dig i bajs utan att någon skäller på dig.
Du får äta hur mycket leverpastej du vill och när det blåser och du blir rädd finns Matte där och håller om dig.
Vi längtar efter den dagen då vi får ses igen men som vi alltid säger till dig Sigge,

Vi kommer snart!

Din Matte och Husse
Sandra och Daniel













© / Sandra


- Bilddagbok:http://gulligasurre.bilddagboken.se/

Glad Påsk!




Slänger in förra årets påskbild på Sigge då vi inte tagit något iår. Har bli nå fruktansvärt dålig på att ta bilder på sistone. Ska ta och bränna ut de bilder som ligger på datorn innan det händer något, har dock alla bilder på två ställen för säkrets skull. Kan tänka mig att det kommer bli en hel del bilder när bebis kommit och det vore skönt att ha de gamla bilderna på skiva då så det inte blir så mycket senare.

1 april.
Tänk att det redan är april, det sjukt vad tiden har gått fort. Tänk snart är det 1 maj och sedan 1 juni och kanske har bebis redan tittat ut då eller så ligger den kvar inne i det varma fostervattnet och trivs.

Pratade nyss med Sandra, en bekant som också är gravid och har BF 9 dagar före mig om jag inte minns fel. Det är roligt att ha någon så pass nära att dela tankar och funderingar med. Vi båda väntar vårt fösta barn, har haft nästan ett lika långt förhållande med våra karlar och båda har en Jack Russell och båda heter Sandra, rätt skoj ;)
Pratade med några på yogan igår, de väntar sitt andra barn. Roligt att höra hur deras första förlossning var och vad de tycker man ska tänka på när det väl är dags. Bra med lite tips!

Var till barnmorskan idag. Alla värden såg bra ut fast denna gång var det lite krångligare att mäta magen för mitt extra hull. Låg lite över kurvan och hon ringde till speciallist mödrarvården för att rådgöra och de tyckte att jag inte behövde komma på tillväxtultaljud eftersom både mina värden på sockerbelastningen såg bra ut. Fast de kom fram till att jag ska få gå på tätare kontroller för att mäta magen, de vill inte att det är bebis som blir stor vilket kan vara risken när man är överviktig. Egentligen ska jag tillbaka till barnmoskan om 1½ vecka men nu blev det 2 veckor till nästa besök för jag har så mycket skola som ska göras. Hoppas jag ligger bra till nästa gång, skulle dock inte skada med ett tillväxtultaljud.
Vi pratade också om foglossningen, den har börjat fram nu också vilket gör så in i helvete ont när man går. Hela blygbenet ilar och det är ett helvete just nu kan jag säga. Känns nästan som om att bebis försöker komma ut, skum känsla. Så nu är det foglossningsbälte på när jag ska gå. Helst ska det vara på hela tiden men det är omöjligt när jag ska sitta då skaver det och tycker på blåsan vilket är obehagligt.
Bebis hjärtljud låg på fina starka 145 slag och lät så mysigt :)

Besällde hem två böcker idag plus lite kurslitteratur. Har kikat på mamma/pappa boken länge men tänkte vänta med att besälla den tills "mina första år" gick att beställa igen. Den har varit slut på lagret men idag gick det. Den boken kostade bara 139kr på Adlibris istället för nästan 300kr på bokhandlen. En bra tips där till er som letar!
Har även köpt en Gravidboken, där man fyller in om sin graviditet. Bra att spara och ett roligt minne att bläddra tillbaka i :) Sedan kunde jag inte låta bli att köpa två par byxor och ett tunt stickat set på HM. Behövde ha små byxor i stlk 56 och så hittade jag settet på rea. Hade rabatt plus att det var 10% på varje plagg man köpte idag, då passar man på ;)



 



Nej, nu måste jag ut med påskgubben Sigge och låta han lätta på trycket och sedan ska vi åka och hälsa på husse/älsklingen på han jobb. Sedan ska jag hem och packa för imorgon åker vi hemhem mot Ludvika och ska vara där under helgen. På lördag ska vi på påskmiddag med svärmor i Norberg på Engelbrekt herrgård och på söndag blir det påskmiddag på Walbo herrgård med min familj och släkt. Bara att äta och fetta upp sig liiite till då!

Kicka igång kvasten nu så drar vi! =)



© / Sandra     http://gulligasurre.bilddagboken.se/


- Bilddagbok:

Tävla om en skötväska!



Jag tävlar hos BeckaHBitcH.se om en valfri skötväska från Willvin.
Tävla
HÄR du också!



© / Sandra    


- Bilddagbok:http://gulligasurre.bilddagboken.se/

Surrovich - mamma till Molly & Milla

En vardagsblogg om livet som Mamma till två fantastiska döttrar, Molly 4 år och Milla snart 8 månader. Barnkläder, inredning och en hel del annat.

RSS 2.0