Sigge 2 år!

Hurrahurrahurrahurraaa för Sigge idag! =)

Den lilla byrackan fyller hela 2 år idag. Tänk att på skärtorsdagen har vi haft honom i två år, tiden går fort även fast det känns som om det var igår vi hämtade hem honom.
För att fira "gurtans" födelsedag svänger husse in på McDonalds på vägen hem för att köpa med en cheesburgare hem åt Sigge. Vi lovande honom det förra året, dock utan lök, ketchup och senap på. Inte för att jag tror att han förstår att det är hans födelsedag men det spelar ingen roll, vi firar hans dag med lite gott ;)

*

Hallå, mer snö?! Nu får det ta och räcka. Vill att detta ska börja smälta nu för jag tror att det kommer ta ett tag innan all snö är bortsmält. En som inte vill att det ska sluta snö är nog lilla hunden. Han är verkligen en vinterhund. Så fort man öppnar dörren och säger varsegod åt honom så springer han ut med tungan i backen och bara springer runt, runt och runt. Han älskar att hoppa i snöhögarna, klösa sönder stora snöklutar. När vi brukar gå in efter en promenad är han helt isig i ansiktet men ser så lycklig ut.


Sigge älskar när man kastar snö på honom =)



*

Bebis i magen har börjat möbler om lite mer nu. Till en början ville den nog bara sitta i mysfotöljen i vänstra hörnet och sträcka lite på benen då och då. Nu har nog knallhatten (som är vårt arbetsnamn för bebis) kommit på att det finns fler ställen i den lilla lyan som passar för lite andra möbler så för tillfället testar nog knallhatten att möblera dit sin säng precis vid naveln. Det känns lite mysko och tångt men det ska nog gå att få dit sängen till slut men jag antar att sängen är lite för kort för bebis vill ligga med benen utanför sängen och sparka nedåt i magen vilket känns ordentligt. Till och med blivande pappa fick känna den kraftigaste sparken här om dagen. Till och med jag blev helt snopen på att den var så stark.

Jag har faktiskt klarat mig ifrån att bli väckt av knallisens karatesparkar än så länge. Dock var den en natt som jag vaknade av att jag var så enormt kissnödig och det blev inte bättre av att knallisen låg och sträckte benen mot blåsan heller. Den gången blev det svårt att somna om men till slut så gick det. Ser inte fram emot sömnlösa nätter på grund av knallisen möblerande. I och för sig har jag faktiskt legat sömnlös i några dagar, speciellt i helgen. Halsbrännan kom krypandes för någon vecka sedan och i helgen slog den till rejält. Kunde inte sova på grund av detta och i måndags åkte jag till apoteket och köpe hem medicin, halleluja för det kan jag säga!


Igår var jag iväg på gravidvattenyoga för första gången. Så underbart skönt det var! De ha sätng av all belysning utom i poolen och tänk levande ljus överallt och skön lugnande musik. Kände verkligen hur jag tänjde ut varje del av kroppen där jag är stel och avslappningen som var på slutet fick mig verkligen att koppla bort vardagen och bara ligga där och flyta runt.

De första 25 minuterna gjorde vi övningar sedan var det dags för jucie och fuktstund i poolen. Skönt att inte behöva kliva upp ur det varmna vattnet som låg på 32grader. Efter fruktstunden var det alltså dags för avslappningen. Fick en nackkudde och en annan sak att lägga under benen så man inte skönk. Samtidigt som vi fick ligga där fick vi lyssna på en skiva som handlade om "mentalt förberande för förlossningen". Det var skönt och faktiskt rogivande att lyssna på dessa ord som tanten sa. Hon sa något som fick mig rätt lugn och det var om att varje förlossning är unik. Jag tycker det är så mycket prat om hur allas förlossningar var bra och vise versa. Jag har ställt in mig på att min/vår förlossning kommer bli unik, något som bara jag är med om. Om jag är nervös? Nej, faktiskt inte. Inte än i alla fall men det kommer säkert bli mer nervös ju mer man närmare sig den dagen. Det jag är nervös över nu är att inte veta när det ska sätta igång, jag hade helst velat haft en dag då det var bestämt att den tiden får du första känningen. Jaja, drömma kan man väl?



*

Kursen för den här terminen är igång nu och de första dagarna var okej. Den andra introduktionsdagen fick jag ställa mig inför hela klassen och berätta att jag var gravid och inte kunde delta i dramaleken de skulle genomföra. Kände mig som en AA-medlem som skulle berätta att jag var alkolist... Skönt ändå att få det sagt på en gång så alla vet varför jag springer på toa var 10 minut typ. Ser fram emot denna vår även om det kommer bli tufft med magen men jag ska läsa så länge jag orkar så får vi se.
Dock ser jag inte fram emot all litteraturläsning, inte så mycket så här i början men sen blir det mer. Några böcker är faktiskt intressanta att läsa men andra skulle jag helst vilja spola ner i toalettstolen...

*

Nu ska jag ta och fixa lite mellanmål och sedan hoppa in i duschen för om en timme ska jag träffa Jessica nere på stan för en fika, ska bli trevligt!

Ha det fint! 

© / Sandra


- Bilddagbok:
http://gulligasurre.bilddagboken.se/ 

Att vara gravid och förkyld

Prosit och snörvel.
Vilken helg det har varit. Jag var så peppad innan helgen att fixa och dona i vårt förråd för att fixa till allt så det blir en bättre förvaringsplats. Dock blir inget som man planerat utan hela helgen har jag gått och nyst, snytit mig och harklat. Legat i sängen och i soffan och har kännt mig mer död än levande.
Räcker det inte med att graviditeten gör mig trött, nä usch, en förkylning ska tydligen klämma sig in och göra mig ännu tröttare.
Försöker sova så mycket som det går men ryggen tar stryk av att ligga för mycket också. Eller, det är nog mitt bäcken som känner av det mest. Får nog börja sova med en kudde mellan benen som stöd. Åhh, jag som älskar att sova på mage men det går inte =P


Hoppas bara jag hinner bli piggare tills onsdag då den försa introduktionsdagen är för den nya kursen jag ska läsa nu i vår. "Den lekande människan" heter kursen och verkar vara riktigt rolig och spännande. Bara jag hittar på en vfu-plats inom kort känner jag mig lugnare.
Så denna vecka är det två indroduktionsdagar, en på onsdag och en på torsdag. Skönt med en mjukstart fast det blir en hel del läsa i helgen. Jag som har dysleksi måste planera i tid för att läsa. Orkar inte läsa allt för många sidor på en gång vilket jag tycker är synd. Ibland önskar jag att jag var en person som älskade att läsa, vad lätt det skulle vara...

Bebisen i magen har varit lugn hela helgen. Kanske känner den av att jag mår dåligt och beöver lugn och ro? Har dock väckt bebis genom att dricka kallt vatten bara för att känna någon buff, blir lite orolig ibland. Inget att oroa sig för säger sambon, lätt för honom att säga. Idag har jag dock kännt bebis lite mer och är tacksam över det och jag kom på att i helgen har jag nog inte ens kännt efter så där mycket som jag brukar göra plus att jag låg mest och sov, hur mycket känner man då liksom.

Just nu fokuserar jag på att bli frisk inför onsdag, är faktiskt lite nervös över kursstarten...


Måste tacka alla mina vänner och bekanta för gratulationer och alla fina ord om den kommande bebisen!


Det finns en person som jag vill uppmärksamma lite mer än någon annan just för att denna person har jag aldrig träffat i verkligenheten men jag tycker vi har rätt lika tankar när vi skriver till varandra och det är Hanna.
Hon är en tjej som just nu bor i Västerås och har två Jack Russell hundar, Fabbe och Zeke. Det var tack vare hennes Fabbe vi kom i kontakt med varandra eftersom jag och Daniel skaffade oss en liten Jack Russell. Vi har delat många tankar och historier om våra små busiga hundar och hon piggar upp mig med sina trevliga inlägg och kommentarer.
Tack Hanna! :)



© / Sandra


- Bilddagbok: http://gulligasurre.bilddagboken.se/ 

Vagnen och bilbarnstolen

Snörvel.
Har fortfarande inte blivit bra från min förkylning, tror nästan den har blivit värre.
Sambon går också runt och snörvlar, hostar och har sig. Tror till och med han hunden är förkyld för han nyser hela tiden, kan hundar bli förkylda?

Jag skrev i ett inlägg tidigare att jag lovade att visa bild på bilbarnstolen och kom på idag att jag inte har skrivt något om vagnköpet heller men nu ska jag berätta :)

Min mor och jag var ner på babyproffsen här i stan för att kika lite på vagnar två dagar innan julafton. Jag tyckte det var bra att ha med mamma som kört runt på vagnar när vi var små även om vagnarna i dag ser och är helt annorlunda mot hennes "tid". Skönt att vara ute i god tid var min tanke också. Att testa och kika på många olika vagnar eftersom det finns så många olika modeller. Väl inne på affären föll jag för en Brio Happy 09:a. De hade bara ett fårtal färger kvar eftersom de skulle sälja ut den för snart skull 2010s modeller komma. Den såldes även ut i ett billigare pris eftersom det var den sista i just den modellen + att man fick med en skötväska.
Jag berättade för Daniel när jag kom hem att jag sett en vagn som verkar super för oss, och snygg var den tlll ett bra pris.

Den kvällen ringde mina föräldrar och berättade att de sponsrar oss med vagnen om vi ville ha den. Jag blev så glad och Daniel också, vilken julklapp! Så dagen efter tog jag med Daniel ner till affären så han fick se vagnen och säga vad han tyckte om den. Han tyckte om den och vi reserverade den tills efter vi varit på ultraljudet, de var snälla så vi fick göra det. Liggdelen blev i svart/grå och sittdelen i olivgrönt.

Så dagen efter vi varit på ultraljudet var vi och hämtade hem vagnen. Allt kändes helt plötsligt så verkligt, först ultraljud och sedan vagnen. Kände mig som en olaglig liten flicka som snodde en vagn ur affären.
De visade oss inne i butiken hur man fällde ihop den osv men tror ni inte vi stod där vid bilen i alla fall i -25 och fick inte ihop den. Efter lite trix kom vi på och åkte hem.

När vi kom hem blev vår lilla Jack Russell Sigge livrädd för vagnen när jag gick genom dörren. Han skällde så han ramlade ner för hela trappen och var så rädd för vagnen. Kan säga att på vår första promenad med Sigge blev han skrämd av en barnvagn... Så hans bemötande av barnvagnen idag var inte som jag hade tänkt mig. Skönt att ha den hemma ett tag innan bebis kommer nu så han vänjer sig med den. Han har varit där flera gånger och sniffat och undrat vad det är...

Vissa kanske tycker det är tidigt att köpa vagn men saken är den att vi har garanti på vagnen och förlossningsgaranti. Så om, *peppar peppar* något skulle gå åt helvete får vi alltså lämna tillbaka vagnen och få pengarna tillbaka. OCh det där med garantin, den börjar gälla först efter bebis är född. Då får vi komma tillbaka till affären och "skriva om" kvittot så garantin gäller från och med den dagen. Tycker det bara är bra att den står här hemma så Sigge får vänja sig lite.




Bilderna är klickbara och då blir dom större
Sittdelen som ni ser på sista bilden är den vi valt fast vi har andra hjul som ni kan se på första bilden.






*

Igår var vi till barnmorskan. Allt såg bra ut och vikten stod på exakt samma som den gjorde på inskrivningen i v.10+0. Hade alltså inte gått upp någonting under julen vilket jag är stolt över. Eftersom jag är överviktig vill inte min barnmorska eller jag gå upp för mycket i vikt under graviditeten eftersom det varken är bra för mig eller bebis så att vikten stod på samma siffra var glädjande. Enligt barnmorksan som för övrigt heter Kerstin, ska den lilla bebisen i min mage ta den mesta näringen från mig och eftersom jag stod på samma vikt nu betyder det att jag faktiskt har gått ner i vikt sedan jag blev gravid eftersom bebis och moderkakan plus fostervatten väger lite mer än 1 kilo tillsammans. Fortsätt så här bebis, ta mer näring från mig! :D
Alla andra värden såg helt okej ut, dock tyckte bm (förkortning för barnmorska) att jag skulle börja äta järntabletter var tredje dag. Inte för att jag behövde det nu utan mest för att förebygga. Hon menade att tills nästa besök som är om fem veckor kan det hända mycket med järnvärdet. Jag gör som hon säger och ska börja med dom, kanske blir jag piggare också?


*

Ikväll ska vi åka på hockey. Leksand möter Malmö. Kommer bli mycket folk och jag får stå och stonka och stöna och känna mig dubbelt så fet som jag redan är. Hur ska det gå i kvalserien i vår, får nog stå i tårtbiten med barnen så jag får lite svängrum. Fast mest är det faktiskt ryggen som spökar och svullnaden i benen. Får sätta mig ner i pauserna så blir det nog bra och dricka mycket fast det gör ju att jag måste springa på toa mer, en ond cirkel med andra ord.

Nej nu ska jag ta och göra lite mellanmål, magen kurrar!


 

 

Bilbarnstolen/Babyskyddet

 

© / Sandra


- Bilddagbok: http://gulligasurre.bilddagboken.se/ 

Halvvägs!

Idag gick vi in i vecka 21 (20+0) och har alltså kommit halvvägs in i graviditeten.
Nu är det bara halva tiden kvar, förstår ni, halva tiden. Känns som en evighet dit men när jag kikade på kalendern insåg jag att det är snart första juni.

*

Idag var vi ner till babyproffsen och kikade på en gravidbola. Köpte en med stjärnor och månar på, så söt och vilket lugnade ljud det ger ifrån sig. (Klicka på bilden så blir den större)

För er som inte vad en gravidbola är så här kommer det lite information:

Gravidpingla, änglapingla, den mexikanska bolan eller graviditetspinglan är ett vackert smycke för gravida. Inuti smycket finns en liten xylofon på vilken en liten boll dansar runt och avger ett speciellt svagt ljud när kvinnan rör sig. Genom att bära smycket långt ner på magen kan barnet höra ljudet. Även efter när barnet är fött kan bolan ha en lugnade effekt genom att mamma bär den när barnet ammas eller vaggas.

*

Igår kväll innan vi la oss sa sambon att han förmodligen skulle komma hem med en överraskning till mig idag. Gravid som jag är tänkte jag genast på något ätbart. Men det var inte utan han kom hem med en bilbarnstol. Snacka om snopen jag blev. Inte ett knyst har han sagt något om detta och helt plötsligt har vi en bilbarnstol.
Det är en begagnad stol som hans arbetskamrat haft till sin son som precis har vuxit ur sin. Så den är använd mindre än ett år och jättefin. Syns knappt att det är använd perfekt och vi får verkligen köpa den till kompispris, 300kr. Känns som om att vi vunnit på lotto, haha.

För mig var detta lycka för nu kan vi lägga pengar på att fixa till barnrummet och det nya kontoret. Bilbarnstolen är av märket Akta Graco med basenhet till så man bara behöver klicka i stolen när man ska i och ur bilen vilket kommer bli skönt. Slipper man stå där och krånga med bältet. Stolen är i Mörkblå och lite ljusblå mitt i där barnet sitter. Suffletten är i vitt vilket gjorde stolen komplett, blå och vit som Leksands IF, klockrent eller? :D
Bild kommer i ett annat inlägg någon gång framöver...

*

Vi var upp och handlade lite frukost på Ica och vi passade på att köpa hem vaniljsemlor. Har längtat efter en semla i flera dagar då vännerna har pratat om hur de smaskat i sig. Varför jag äter vaniljsemla beror på att mandelmassa inte är min grej. Visst jag kan äta det men helst inte och då passar det utmärkt med vaniljsemla så till Room Service ikväll blir det fläska ner sig i soffan och fetta i sig en semla :)

*

Så denna dag, våran halvvägs dag har vi varit lyckliga båda två och jag hoppas att den lilla bebisen i magen också känner sig lycklig, växer sig starkare och buffar på lite mer så sambon får känna fler sparkar.

Imorgon ska vi till barnmorskan. Hon ska kontrollera mina värden och förhoppningsvis får vi lyssna på litens hjärtljud. 
 



Det är jobbigt att vara gravid ibland när man bara MÅSTE ha något!  


© / Sandra


- Bilddagbok:
http://gulligasurre.bilddagboken.se/ 

Det där med buffarna

Hejhopp!
I skrivande stund håller bebis på att gympa för fullt där inne vilket är super, väx och bli stark!
Låg nyss i sängen och kikade på tv med sambon men tror ni bebisen sparkade något då? Så typsikt!

Det där med sparkar, visst är det mysigt när man känner de första rörelserna från det lilla livet där inne men samtidgt tycker jag det känns lite äckligt och läskigt.
Som jag förklarade för sambon, det känns som om att man har nervryckling eller att det är en mask som ålar runt precis under huden. Bara tanken fick mig spyfärdig men så riktigt illa är det inte.

Ibland har jag kännt några få buffar som varit starkare än dom andra. Förmodligen är det benen som sparkar. Idag när jag kikade på tvn på eftermiddagen höll jag hade på magen och kände helt plötsligt något som stack ut, höll handen lite hårdare mot magen och kände något litet, kanske en fot? Sjuk känsla i alla fall och jag måste erkänna att jag har svårt att förstå att det faktiskt ligger en liten bebis där inne, inne i min mage.
Har kikat på ul-bilderna hur många gånger som helst men jag har svårt att förstå ändå. Men kanske tack vare sparkarna och buffarna blir det mer verkligt.

Måste också säga att idag när jag kikade på tvn på eftermiddagen fick jag helt plötsligt en känsla att det är en pojke där inne. Från ingenstans kom känslan och jag berättade det för sambon när han kom och han erkände att när vi var på ultraljudet fick han den känslan också. Så spännande, vad döljer sig egentligen där inne? :D


© / Sandra


- Bilddagbok:
http://gulligasurre.bilddagboken.se/ 

Ultraljudet och framtiden

Hej!
Allt är så spännande, jag är förväntansfull och nervös.
Jag, Sandra ska bli mamma och min underbara vän, sambo, fästman och livskamrat Daniel ska bli pappa.
Mamma och Pappa, dessa två ord har fått en ny betydelse.

Den första juni är vårt lilla mirakel beräknat till, det är i skrivande stund 141 dagar kvar till den dagen.
Vi har hitills klarat av 19 veckor och 5 fulla dagar in i graviditeten. På onsdag har vi gått halvtid och tiden har verkligen sprungit iväg de senaste veckorna. Jag hoppas att veckorna framöver också kan flyta på utan större bekymmer.

*

Jag lämnade in mina sista uppgifter i engelskakursen igår och väntar nu på att få se om jag blir godkänd eller inte. Jag hoppas verkligen det så jag kan lägga det bakom mig och blicka framåt, har en del att tänka på nu om inte annat för om en vecka börjar jag nästa kurs. Jag ska läsa en kurs om är med i lärarutbildningen - "den lekande människan". Det ska bli roligt att få börja med en ny kurs, nya krafter och ingen mer engelska förutom i kurslitteratur. Är bara glad om jag slipper skriva/prata engelska på ett tag. Nej, men det ska bli skoj att få läsa en kurs som jag ser fram emot, man får nog lite mer insperation då att göra saker. Ni kommer säkert höra gnäll från mig om någon vecka när allt satt igång att jag inte orkar mer men vad fan, det är väl tur att man är ser positivt på det just nu i alla fall. :)

Kursen som jag börjar på nästa vecka ska avslutas i slutet av maj, om jag kommer orka läsa hela tiden vet jag inte. Jag ska göra allt för att orka och förhoppningsvis får jag lämna in arbeterna senare än de andra, det brukar inte vara några problem men man vet aldrig.

*

Imorgon är det en vecka sedan vi var på ultraljud och vi fick se vår lilla bebis för första gången. Snacka om att jag var nervös innan vi fick gå in i undersökningsrummet. Det var värre än att gå till tandläkaren och då har jag en rejält tandläkarskräck. Daniel, han verkade hur lugn som helst medan jag satt och babbla på och pulsen steg och steg. Så klart fick vi vänta 10 minuter innan det var vår dags. En barnmorska kom och visade in oss i rum 1, fick dra ner byxkanten lite och dra upp tröjan, lägga mig på britsen och rätta till kudden lite i nacken. Hon hade på massor av kontaktgel och satte dit den där saken som man drar med på magen. Kan säga att min puls var på topp just nu och tankarna snurrade i skallen - är det någon där inne?

I början av graviditet, runt vecka 7 fick jag en blödning. Fick dock inte komma på vul och min barnmorska lugnade mig och sa att det är helt normalt och inget farligt så länge du inte har ont vilket jag inte hade. Sedan den dagen kunde jag inte släppa greppet om att bebis dog då. Jag var inte gravid längre. Dagarna gick och jag var ledsen och deprimerad. Inte förens i vecka 16 när vi fick höra hjärtljud kunde jag känna mig lycklig. Så under 9 veckor gick jag runt och var riktigt ledsen och depriperad men när man fick höra bebis hjärtljud släppte allt. Jag grät och var lycklig!

*

Tillbaka till ultraljudet.
När barnmorskan satte dit den där saken på magen och började smeta runt lite så vi direkt ett huvud, shit, det är något där inne! :D
Hon sa direkt att hon skulle se efter hur många individer som fanns där, mitt hjärta stannde. Daniel berättade efteråt att hans också gjorde det. Då vi har tvillingar på bådas sidor fanns det en risk/chans med tvillingar men vi hade ställt in oss på ett barn och ville faktiskt "börja" med ett om man kan säga så. Vad barnmorskan kunde se fanns det bara ett barn där inne och vi pustade ut lite. Nu ska ni inte slänga kommentarer om att jag inte tycker om tvillingar, jag hade blivit lika glad om det hade varit två men hade nog blivit chockad och lite omtumlad.

Barnmorskan började med att säga hur den låg, hur min moderkaka låg osv. Sedan började hon mäta bebisen och Daniel sa åt henne att vi inte ville veta kön för det vill vi vänta med och hon sa att ligger den där och visar det kan hon inte göra så mycket åt det. Vår bebis visade aldrig och det är vi glada över för vi vill vänta med den saken tills bebis är ute, så spännande att gissa :) Vad jag och Daniel tror att det är - En flicka!
Ni får gärna lämna gissningar i gästboken, ska ha en lite "tävling" senare i graviditeten där ni får gissa kön, datum, vikt och längd osv. Kan bli roligt.

Vi fick se vår lilla bebis träna på andningsrörelser och blåste bubblor. Den kliade sig även under hakan och då passade barnmoskan på att ta en bild så den sitter på kylskåpet, även dom andra med. Hon hade lite svårt att mäta huvudet då bebis inte ville vända på sig och barnmoskan började fundera på om vi skulle behöva komma tillbaka senare under dagen eller en annan dag men precis när hon sa det vände sig bebis så hon kunde mäta. Lite synd för det hade varit roligt att se bebis igen men samtidigt skönt att inte behöva gå tillbaka.
Vi var där i en halvtimme men det gick så fort, hade mer än gärna stannat där i någon timme till. Det var så mysigt!

Vi blev flyttade fyra dagar. Först hade vi beräknad födesel den 28 maj men blev flyttade till den 1 juni. Har haft det på känn hela tiden, vi ska på en junibebis - får se om jag har rätt, den kan lika gärna kika ut i maj så :)

Nu ska vi till barnmorksan på torsdag för provtagning,mätning och prata om ultraljudet och förhoppningsvis får vi lyssna på hjärtljudet, får se om det ligger över 150 slag den här gången också. Det sägs ju att ligger slagen över 150 är det en flicka, har det stämmt på er som har barn sedan tidigare? :)

Jag ser fram emot framtiden nu, det har jag aldrig gjort tidigare!




Bebis kliar sig under hakan

© / Sandra


- Bilddagbok:
http://gulligasurre.bilddagboken.se/ 

Bebis 2010

 



♥ Vårt mirakel, kärlek vid första ögonkastet ♥

Denna lilla krabat är en del av mig och Daniel. Det är vårat lilla kärleksbarn.
Allt är underbart och fantastiskt men samtidigt spännande och nervöst.
Lycka!

© / Sandra


- Bilddagbok:
http://gulligasurre.bilddagboken.se/ 

Surrovich - mamma till Molly & Milla

En vardagsblogg om livet som Mamma till två fantastiska döttrar, Molly 4 år och Milla snart 8 månader. Barnkläder, inredning och en hel del annat.

RSS 2.0