Det här med energi


Innan helgen var jag säker på att jag skulle få tillbaka mer energi i kroppen.
Kan säga nu att det snarare är tvärtom. Vart är min energi, är den kvar på hotellrummet?

Är allmänt slö och seg i kroppen. Huvudet är tungt och förkylningen är här. Antar att massagen fick min kropp av släppa allt och på det viset kom förkylningen. Nu är det dock inte bara förkylningen som spökar utan mycket annat här i livet som slukar all min energi. Det är många tankar om framtiden. Kommer jag orka gå tillbaka till skolbänken, kanske bör jag söka ett arbete istället? Kommer vi bo kvar här där vi bor nu eller blir det en flytt till en annan stad igen? Vilken förskola ska Molly gå på? Hur ser ekonomin ut? Hur mår sambon? Trivs den fyrbenta hemma hos oss? Vem är jag? Varför blir det stökigt på en gång? Hur kommer det sig att dammråttorna är här igen trots att de åkte på semester i förrgår?... Som sagt, mycket som slukar min energi just nu. Både bra och dåliga saker som gör det. En del saker ger tillbaka en del av energin men det är inte mycket. Behöver mer energi just nu, positiv energi som gör att jag orkar med vardagen igen.

Som förälder har man väldigt mycket krav på sig. Kanske mer som mamma än som pappa. Är man mammaledig ska man hinna med att dona och fixa under tiden pappan är på arbetet och tjänar pengar. Så ser det väl ut i de flesta hem än idag?

Lyssnade på radion i förrgår där "Pappa Kim" intervjuades och den intervjun fick mig att tänka om lite. Han pratade om den "perfekta föräldern", hur är den perfekta föräldern och ska man alltid vara perfekt? För vem ska man vara perfekt? Imorgon ska han ha en föreläsning här i Falun och jag har faktiskt tänkt att gå på den. Den kan nog ge mig väldigt mycket just nu, mer positiv energi.

Som mamma, i mina ögon ska jag alltid finnas där för Molly. Men även finns där för sambon och för hemmet samtidigt som jag själv ska ha ett liv. Ställer nog just nu allt för höga krav på mig själv. Äntligen har jag insett det och börjat bromsa ner mig själv lite men det är svårt. Har så länge drömt om att bli mamma och nu helt plötsligt vill jag inte ens vara i närheten av Molly eller sambon. Jag förstår att det här en period jag kommer passera snart men samtidigt är jag rädd att den kommer hålla i sig en längre tid.

Någonstans under graviditeten och de här snart nio månaderna har jag tappat bort mig själv. Vem är jag egentligen? Vad tycker jag om att göra och vad behöver jag göra för att må bra?
Känns dumt att säga att jag är trött på Molly, men ni som är föräldrar vet nog hur jag menar med de orden. Att jag är trött på Molly just nu har nog med att jag ständigt är med henne. Kikade i almanckan och insåg att sist jag fick vara mig själv en liten stund var i början av september. Då gick jag på maskeradfest med mina vänner. En kväll jag behövde just då men jag kunde inte slappna av helt. Molly var inte så gammal då och mammakänslorna var annorlunda då mot nu.

På lördag ska mina vänner ha fest igen och jag är bjuden. Först ska jag och sambon åka på utomhusmatchen i Leksand och kommer tillbaka senare på kvällen och tanken är att jag ska på festen då. Blandade känslor igen. Kommer jag gå kommer jag inte kunna släppa loss helt eftersom jag har mitt ansvar att ta hand om när jag kommer hem igen. Jag är egentligen inte den som gillar att festa och supa utan mest ta någon öl och sitta och snacka. Det är inte det här jag behöver heller utan jag skulle behöva lite ensamtid. Helt ensam i mitt egna hem. Jag behöver komma bort från Molly, sambon och den fyrbenta för att uppskatta dem mer. Ha något att sakna och längta till.
Sambon säger att jag kan åka till affären själv och handla det vi har på listan. Visst det kan jag göra men då har jag ett måste jag ska göra under tiden. Det blir inte samma sak utan kanske kan sambon ta med sig Molly och åka till affären istället så jag får en liten stund för mig själv här hemma.

Ibland funderar jag på hur vardagen hade sett ut just nu om sambon var pappaledig och jag hade ett jobb att gp till. Vad hade han och Molly hittat på under dagarna och hade min kropp varit laddad med mer positiv energi? Samtidigt som jag önskar att jag hade ett jobb att gå till vill jag vara hemma och se Molly utvecklas. Alltså för att sammanfatta det här så vill jag vara hemma med Molly men samtidigt ha puser för att ladda mitt energiförråd med mer positiv energi.

Vad jag vill ha sagt egentligen med det här inlägget vet jag inte utan jag kände mest att jag ville dela med mig av mina känslor. Det pratas allt för lite om det negativa kring föräldrarskap för det kan väl inte bara vara jag som har lust att ställa mig och skrika stopp, nu räcker det?!

 

 


På lördag kommer jag fyllas med positiv energi. Dags för utomhusmatch
mellan Leksand och Mora. Träffa klack-vännerna och heja på de blåvita gubbarna!

 




Kommentarer
Emilie

Känner igen mig så väl i vissa saker du skriver! Det är jobbigt med alla funderingar och känslor som kommer emellanåt, men samtidigt tror jag det vore konstigt om dom inte dök upp? Man älskar ju inte sin familj mindre för det. Det är mänskligt att känna sig trött och känna att man behöver vara ensam. Jag vill oxå det emellanåt problemet är bara vad jag ska hitta på.

2011-02-23 @ 20:00:47
URL: http://emiduf.blogspot.com
Nikita

Ojj har du inte fått det ?

jag ska genast maila peter och så hör jag av mej till dej när jag vet nåt...

2011-02-23 @ 20:20:07
URL: http://nikital.blogg.se/
Nikita

är rätt säker på att jag skickade dig ett mail då tävlingen var avslutad och där det stog att ja skulle maila peter som jag haft kontakt med under tävlingen.



har iaf mailat honom nu och han svarar nog till mej

så hör jag av mej .

Ber om ursäkt för detta.

2011-02-23 @ 20:24:16
URL: http://nikital.blogg.se/
Karin

Kom i håg att jag finns här om ni vill lämna bort Ludde eller något i ett par dagar eller så. Kram på dig <3

2011-02-23 @ 20:55:56
Linda Hådell

Förstår hur du känner.. och det är helt ok att känna så, man är inte mer än människa, förkyld blir du när kroppen säger stop och den vill att du ska ta det lungt. Jag träffas väldigt gärna nån gång utan barn oxå! Vi kan gå ut o äta eller långfika eller nåt på eftermiddan/kvällen (vissa dar på dan går oxå bra, samuel är ledig lite här o där). Jag delar gärna med mig av massor av positiv energi! :) Kanske kan det vara bra att få prata med nån som inte känner dig så väl, inte vet vem du var och kanske har lite av ålderns visdom(?!) ;) Jag har altså inga förutfattade meningar om dig.. ;) Jag ses gärna! Stooor kram till bara dig!

2011-02-23 @ 21:24:58
Sandra

Det är skönt att få tillfälle att känna längtan och saknad ibland. Kanske din sambo kan hitta på något med Molly själv, så kan du få vara hemma och få lite egentid? Vi brukar göra så ibland, och det ger mig ny energi, och lust att vara en bra mamma och sambo. Det är intensivt att vara hemma med bebis. Även fast man självklart älskar den lilla mer än någonting annat så är det viktigt att få känna att man även är en egen person, inte bara mamma.

2011-02-24 @ 10:34:53
URL: http://hemmahosalbin.blogspot.com/
Sandra

Sv: Min sambo brukar oftast åka hem till svärföräldrarna (alltså hans föräldrar) som bor 45 minuter från oss. Annars tar de en runda med bilen (så gjorde vi mycket i början när Albin hade svårt att sova, men sov bra i bilen. Då fick även jag sova när de var ute och åkte), handlar eller går en promenad med vagnen.

2011-02-24 @ 10:47:43
URL: http://hemmahosalbin.blogspot.com/
Anna

Det är helt naturligt att känna som du gör! Känner igen mig i det du skriver har en dotter på 8 månader. Man behöver ta hand om sig själv och ladda batterierna med egentid ibland, då känner man sig nästan som en ny människa sen :)

2011-02-26 @ 16:40:02


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Surrovich - mamma till Molly & Milla

En vardagsblogg om livet som Mamma till två fantastiska döttrar, Molly 4 år och Milla snart 8 månader. Barnkläder, inredning och en hel del annat.

RSS 2.0