Kvalseriehockey

Nu har det blivit ett sådant där ofrivilligt glapp här i bloggen igen. Jag vill verkligen blogga om ditten och datten men tiden räcker verkligen inte till just nu. Det är mycket skola just nu, mycket Molly och mycket hockey som skäl tid från bloggen. Jag klagar egentligen inte eftersom jag trivs med att knappt sitta vid datorn längre och nu kommer våren med stormsteg vilket gör att vi spenderar mer och mer tid ute. 
 
Det har hänt så mycket på sistone som jag egentligen vill blogga om här bara för att ha med det i arkivet. Ni som följer mig på Instagram hänger med i vårt liv men för er som inte gör det kan jag säga att jag har hunnit med en resa till Dublin och till Prag inom loppet av tre veckor. Molly har därmed fått flyga för första gången (till Prag) och jag och Daniel åkte iväg på vår första utlandresa tillsammans (till Dublin) om man bortser från kryssning till Helsingfors dit även Molly följde med i sommras. 
 
Just nu är vi väldigt upptagna med kvalseriehockey. Det går riktigt bra för Leksand, nästan för bra för att vara sant. Fyra matcher kvar av serien och Leksand ligger tvåa. Jag hoppas verkligen att det här året är det året då vi får gråta glädjetårar tillsammans med andra blåvita vänner. Hoppas hoppas! 
 
Igår var vi och såg matchen mellan Leksand och Västerås. Molly fick följa med då vi inte fick någon barnvakt. Det är tur att Molly älskar hockey lika mycket som oss för då gör det väldigt lätt att ha med henne. 
 
 
 
Nu har ni fått en liten uppdatering från mig så ni vet att jag inte glömt bort bloggen och lever! 
 
 

Vid min barndoms pulkabacke

Dag 2 på isplanen

Igår efter biobesöket och middagen gick vi upp till isplanen igen. Det är underbart att bara bo knappt 5 minuters gångväg ifrån isplanen/fotbollsplanen. Isen hade kunnat vara bättre men med tanke på att de nyss börjat spola isen här uppe så blir det förhoppningsvis bättre snart när de har spolat några gånger till. 

Igår var det alltså dag 2 för Molly på isplan och hon kom faktiskt framåt lite grann, sakta men säkert. Hon är verkligen en envis unge som inte ger sig i första taget utan kämpar och kämpar. Om ni tittar på klippet här under så får ni se hur hon kämpar i nästan en helt minut innan hon lyckas ställa sig upp för att stappla sig framåt och spela lite hockey. 
 
Jag är så stolt över hur snabbt hon lär sig och tänkt att hon bara är 2 år och 7 månader. Heja Molly, vår lilla hockeytjej (eller som Molly vill att vi ska säga, Heja vår Bergenström!)
 

Mollys första biobesök

När Molly föddes sa sambon att han längtade till den dagen då han fick ta med Molly på bio för första gången. Idag fick de ske, Molly fick gå på bio för första gången. Självklart köptes det popcorn och dricka.
Vi hade förberett Molly med att berätta hur det går till på en bio och att man inte fick prata så högt/skrika. När vi kommer in i salongen utbrister hon "Åh, STOR teve!". När reklamen började frågade hon högt "va göj dom?". Resten av filmen (Alfons och Milla) skrattade hon, frågade vad de gjorde och vad som hände. Jag skrattade åt Molly en sväng och då vände hon sig mot mig och sa "shhyyy" och hytta med fingret. När bion var slut blev hon lite sur och sa att hon ville se mera bio. Nöjd unge!
 

Spela hockey!

Äntligen har Molly fått åka skridskor igen, som hon längtat! 

Vi har varit till isplan ett antal gånger den gångna vecka fast då utan skridskor eftersom vi hade glömt dom i vår bil som var på verkstaden hos svärfar. Men idag var det äntligen dags för Molly att göra riktig premiär på is. Hon fick ju prova på skridskor på barnmässan i oktober och sedan dess har hon tjatat om att åka skridskor. Fyndade hennes skridskor på bytesdaget på Lugnet, 30 kr eller något sådant fick vi ge för dom, helt okej! 

Det var inte bara Molly som åkte skridskor utan även jag och sambon också. Vi båda har lirat hockey som yngre och det var hur kul som helst idag. Det var så skönt att känna att kroppen kommer ihåg hur man åker, hur man backar och gör överstegsåkning. Det är nu jag blir så där hockeysugen igen och vill börja spela. Synd att tiden inte räcker till!

Molly ville aboslut inte ha någon hjälp med att åka. "Jag kan själv" lät det mest hela tiden och vi lät henne hålla på själv och vet ni, hon kom faktiskt upp på skridskorna själv och hålla balansen. Tycker jag är riktigt bra gjort av henne! Hon försökte komma framåt lite själv men det slutade med att hon hamnade på rumpan, utan tårar vilket är skönt. Hon säger att Jens Bergenström (spelare i Leksand) också brukar ramla och att det inte gör något. 
 
Jag blir så himla stolt över att se Molly utvecklas inom olika saker och glad för hennes skull. Vi tvingar henne inte att spela hockey eller tycka om skridskor utan det är ett stort intressa från hennes sida och självklart snappar vi upp det och låter henne utveckla sitt intresse. Hon har blivit riktigt bra med klubba och puck. Hon vet precis hur hon ska hålla klubba, var pucken ska vara på bladet för att få iväg en rak passning och hår skjuter hon. Ibland vill hon stå i mål och ibland vill hon vara Jens Bergenström och göra mål så hon får göra high-five med oss och jubla. Vår lilla stjärna! 

Efter en timmes skridskoåkning började jag själv få nog. Hade ont lite här och där, blir alltid så första gången man åker. Undrar om jag har träningsvärk i de typiska hockeymusklerna imorgon? Det vill säga, hålfoten, vristen och muskeln vid tummarna på båda händerna. Molly hon grät hysteriskt när vi skulle gå hem. Hon ville åka mer så vi har redan lovat henne att vi ska spela hockey imorgon också, vi längtar hela familjen! 

När vi kom hem och jag klädde av mig så kände man den där stinken/doften/lukten, kalla det var ni vill från mina händer. Alla ni som spelat hockey vet vad jag pratar om - svettiga hockeyhandskar! Den lukten är bland det bästa jag vet näst efter ljudet av skridskoskär och sargstudsar. This is life! 
 
 
Taskiga mobilbilder är bättre än inga bilder alls! 
 
 

Bye bye tuttar!

Det blir aldrig som man tänkt sig!
Igår, efter lite trots och bråk mellan mig och Molly så slutade med att Molly slängde sin "tutte" (nappen) i papperskorgen. Jag berättade vad som skulle hända OM hon gjorde det. Att den skulle bli smutsig och att hon aldrig mer kan använda tutten. Hon förstod vad jag menade och slängde den ändå! 

Fick improvisera lite inatt och lägga dit ett paket från Tomten. Saken är den att Molly hade tänkt ge sin tutte till Tomten nästa vecka, skicka den på posten till honom så han kunde ge till sina bebisar. Som utbyte skulle hon få ett STORT paket på Julafton av honom. Så nu fick vi lägga dit ett litet paket och en lapp från Tomten. Han tackade för tutten och att hans ledsna bebisar nu var glada och som tack fick hon ett litet paket (en eko-mic) och att hon får det stora paket på Julafton.

Under dagen har hon nämnt tutten någon enstaka gång och nu vid läggningen nämnde hon den bara EN gång vilket är över förväntan. Hon ringde även till sin Pappa för att berätta vad som låg bland soporna. Hon berättade om Tomtens bebisar och att hon är en stor tjej nu. Mitt hjärta smälte! Får se hur det går imorgon när det är första dagen på förskolan utan sin älskade tutte, håll tummarna på att det går toppen!

 

Bye bye tuttar! (de små första tuttarna)


 
 
 
 
 
 

Julgranen är klädd

Jag kunde inte hålla mig länge så nu är julgranen klädd. Molly har längtat och tjatat om denna gran så det var lika bra att ta fram vår lilla skönhet. Vi firar ju trots allt jul hos mina föräldrar och på så vis missar vi flera dagar där vi kan njuta av vår gran. Dessutom blev hemmet mer juligt och mysigt. 
 
Molly var helt lyrisk när sambon bar in granen. Hon ville hänga upp dekorationerna på en gång utan att han ens hade hunnit sätta ihop granen. Nu kanske vissa tycker att vi är tråkiga som har en plastgran och så liten men saken är den att vi kan inte ha större gran här hemma. Den skulle helt enkelt inte få plats. Vi är nöjda med vår lilla gran, den är alldeles perfekt. 
 
Julgranen ser inte ut som alla andra år jag har klätt den. Jag gillar att ha det planerat, vilka färger och så vidare den ska vara i men i år fick Molly bestämma vad som skulle vara i och då åkte det mesta ur förvaringslådan upp. En härlig salig blandning med andra ord. Fyra kulor på en och samma gren är det som gäller, så ni vet! 
 
Hela kvällen sen sa Molly att hon älskar sin julgran, att den var fin och mysig. Glad unge, glada föräldrar! 
Nu på morgonen så upptäckte hon att det redan låg en del paket där under och frågade om hon fick öppna men vi sa att hon får vänta till Julafton. Får se om hon kommer hålla sig eller tjuvöppna något. 
 
 
Idag har vi haft photosession här hemma. Inte det lättaste med ett barn som är övertrött och en hund som inte alls lyssnar på sina komandon. Vi tog ett helt gäng med bilder och helt ärligt tror jag inte ett endaste blev bra men det blir nog ett julkort från oss till slut ändå. Det är bara jag som känner mig hängig, en förkylning i kroppen är på väg igen och jag lever väldigt stressat just nu med allt som ska fixas inför julledigheten. Skolarbeten måste in i tid för att jag ska kunna slappna av lite under ledigheten. 
 
Nu ska vi laga lunch sen blir en tur ner till världsarvet här i stan, nämligen Falu gruva för årets julmarknad. Det är mysigast att gå ner dit när det mörknat. Hoppas få se Tomten! 
 

Fattades väl bara det

Efter lunch idag ringde de från förskolan. Molly var hängig så de tog tempen som visade feber. Dessutom hade hon inte ätit något på hela dagen och hostat jättemycket. Hämtade henne efter vilan för hon hade somnat som en stock när de lagt sig ner. Så det var en varm och rosig tjej jag hämtade hem från förskolan. 

Nu ligger tempen på 39,8 trots febernedsättande. Har lyckats få i henne lite mat, burkmat faktiskt. Var inte igår man matade henne med det, nästan så man fick flashbacks. Ska se till att hon dricker ordentligt denna gång, hon har en tendens at inte vilja dricka heller vilket resulterade i ett akutbesök förut för att se efter att hon inte blivit uttorkad. 
 
Jag som redan är rejält stressad blev ju inte mindre stressad av det här. Har en redovisning att plugga till men den får faktiskt komma i andra hand imorgon. Min dotter går före studierna, helt klart! 
 

När tiden inte räcker till

Det känns som om att jag nämner det här med tidsbristen heeela tiden här i bloggen. Kan inte rå för det faktiskt för det har då aldrig varit så här stressigt i mitt liv någon gång. Sambon kliver upp först på morgonen för att åka till jobbet. Jag och Molly kliver upp strax efter att han har gått. Myser i soffan till Bolibompa och Molly får dricka en flaska välling. Stressa på med kläderna, borsta tänderna och skynda iväg till förskolan. Tur är väl att förskolan ligger bara några hundra meter ifrån vår lägenhet. Lämnar en gråtande och hysterisk Molly på förskolan för att sedan, oftast, stressa iväg till skolan. Timmarna går, har jag tur får jag några timmar hemma att fördriva (läsa litteratur) innan jag ska hämta hem Molly från förskolan igen.
 
Lämningarna och hämtingarna går inte bra just nu. Återigen har hon börjat trotsa, skriker och sparkas när det inte blir som hon vill. Jag är helt ärligt helt slut om kvällarna. Huvudvärk och allmänt less på allt och alla. Jag längtar till juluppehållet även om jag vet att en hemtenta ska skrivas då fast jag bara vetskapen om att sambon kommer att vara hemma med oss lite längre gör mig lugn. Jag längtar efter en längre ledighet med hela familjen, det behöver vi verkligen nu, allihopa! 
 
Så ja, vi lever och fodras. Jag har faktiskt fixat ordning bilder från när vi var iväg på UnderBARA BARN-mässan i oktober som kommer dyka upp här snart. Bättre sent än aldrig, eller? 
 



Molly två och ett halvt!

Idag fyllde tösen här hemma två och ett halvt år. Imorgon är hon närmare sin treårsdag än sin tvåårsdag. Vart tar tiden vägen? 
 

BVC-kontroll 2,5 år

Nu har vi äntligen krya på oss efter en omgång med förkylningsbaciller.
Molly har faktiskt varit skonad från förkylningar än så länge. Hon fick magsjuka för någon månad sedan men sedan dess har det bara varit lite snuvigt men inga sjukdagar med feber eller liknade fram tills i lördags kväll. Då kom febern smygandes och så var hon dålig hela söndagen och nästan feberfri på måndagen och igår var hon helt feberfri. Jag däremot var tvungen att uppsöka akuten då inte vårdcentralen tog mig på allvar förra veckan när jag fick andningsproblem. Fick mer luftrörsvidgande utsrkivet så nu är det mycket bättre även om jag är rejält trött i kroppen fortfarande. 
 
Det var tur att Molly var piggare i måndags så vi kunde besöka BVC för 2,5-årskontroll, ett besökt som jag sett fram emot länge eftersom jag ville veta Mollys mått. Till besöket skulle vi ta med en lapp som vi fick hem tillsammans med kallelsen. På den skulle vi fylla i lite uppgifter kring Molly, om hon går på förskola, hur många ord hon kan och så vidare.
 
Att besöka BVC tycker hela familjen är roligt. Vi tycker verkligen om vår BVC-sköterska Annika, hon lyssnar på oss och ger oss tips om vi behöver. Molly känner sig bekväm med henne också vilket är viktigt speciellt i måndags vid besöket eftersom Molly skulle "leka" lite med Annika. Molly fick bland annat visa att hon kunde sparka på en fotboll,  berätta vad det var för saker som Annika tog fram ur en låda och sedan göra det Annika sa som att stoppa skeden i glaset och röra om. Molly fick även peka ut vart olika kroppsdelar satt på en docka. Sen var det dags att vägas och mätas. 
 
Och jag kan då säga det att det inte var så konstigt att Molly haft växtvärk i benen under sommaren. Hon hade växt hela 5cm på lite mer än 5 månader. Så just nu är lillfröken 94cm lång och väger 14.9kg. Som hon gjort länge ligger hon en över normalkurvan både på längd och vikt. Bryr mig inte så mycket om det men kul att se på kurvorna. 
Nästa besök är först om 1,5 år egentligen men jag bokar nog in ett besök runt 3-årsdagen. Det är ju så roligt med alla dessa siffror! 
 
Innan vi gick hem från BVC så fick Molly följa med Annika in i förrådet och hämta några sprutor. Vi berättade nämligen att Molly älskar att leka doktor och att hon säkert bearbetar alla sjukhusbesök på sistone genom doktorsleken. Det var en glad tjej vi tog med oss hem sen och genast när vi kom hem skulle hennes bebisar få sprutor i både armar och ben. 
 

Happy Halloween!

Igår var det dags för Halloween, okej i USA för att vara exakt eftersom vi i Sverige inte firar samma dag så skriver jag så. Fortfarande är det väldigt lulligt om när vi firar här i Sverige. Är det helgen innan Alla helgonahelgen eller samma helg? En del säger veckan innan eftersom man ska visa respekt för de som mist någon anhörig medan andra säger att det är samma helg för det är då det är som kusligast. Hur som så var det i alla fall den riktiga Halloween-dagen igår och det firade vi med att åka på Halloween-disco på leklandet Sportys här i stan. 
 
Många barn som var där och busade, kanske lite väl många men Molly verkade inte bry sig utan det var väl mest jag och sambon som fick ont i huvudet efter ett tag men kul hade vi. Bland alla barn fanns det häxor, mumier, vampyrer, prinsessor, pumpor och så Molly, hon var en liten Barbapapa. Hur söt som helst och den maskeraddräkten kommer hon även få ha imorgon då vi ska hem till Vincent och Claudia på lite Halloween-partaj. Ska bli skoj! 
 

Första snön!

Igår föll de första snöflingorna för säsongen här hos oss. Nu på morgonen var det desto mer snö ute till Mollys stora glädje. Hon har verkligen saknat snön hela sommaren och pratat om att det kommer börja snöa och sjunigt på "vi ser det snöar" titt som tätt. Idag sjöng vi den och tittade i fönstret. 
 
Det slog mig sen att jag måste ta fram Mollys overall så fram med den, klippa bort alla lappar och märka den med hennes namn. Den är så fin den nya Molo-overallen och jag är så grymt nöjd över att jag till slut tog storlek 104:a och inte 98:a till Molly. Den här sitter perfekt! Molly älskar den också för den har ju blinka (stjärnor) på sig och så upptäckte hon att det minsann fanns en liten hand på flärpen till dragkedjan fram. Bra att det finns detaljer hon gillar för då går påklädningen mycket lättare. 
 
Promanden till förskolan nu på morgonen tog 10 minuter extra. Det brukar vanligtvis max ta 5 minuter att gå dit eftersom vi bor så pass nära. Idag skulle Molly såklart prova på att ligga i snön, sitta i snön och rita lite i snön. Hon har så mycket fantasi och eftersom vi var ute i god tid för en gångs skull så fick det ta den tid det tog. Jag njöt av att se henne nöjd där i snön. Hoppas verkligen att snön ligger kvar hela dagen så jag hinner med att busa lite med henne i den. Nu läntar jag ännu mer efter vintern, jag är helt enkelt en vintermänniska och är glad över det. Kommer bli så kul att få göra massa vinteraktiviter med Molly, ser verkligen fram emot det! 
 
Kass mobilbild men antar att det kommer dyka upp ett antal fler bilder
på den här overallen under vinterns gång. Mössan föresten fick jag på
barnmässan och det fick mig att bli påmind om att jag ännu inte bloggat 
om den. Får göra det i helgen när jag blir gräsänka och har lite mer tid över. 
 

Molly 29 månader

Tiden springer verkligen iväg, väldigt snabbt också och idag blir vår skruttunge 29 månader eller om man hellre vill säga så 2 år och 5 månader, snart alltså två och ett halvt år. 

Molly är verkligen min solstråle, ger mig så mycket värme och kärlek även om jag vissa dagar har lust att fly ifrån henne för en liten stund. Trots är inte att leka med men nu har det äntligen blivit bättre och hoppas att det håller i sig så här ett bra tag framöver så man hinner få massa ny energi inför nästa trotsperiod. 

Annars så är Molly är nyfiken unge som just nu älskar att jämföra saker, hon påpekar när saker är "samma" (lika färg, mönster osv) och hon sätter ord på om saken och berättar om saken är ovanpå eller under. Hon älskar verkligen att prata, både för sig själv och tillsamans med oss. Det är så otroligt mysigt att läsa en bok tillsammans med henne, prata om vad som händer i boken, peka på bilder och skratta tillsammans åt tokigheterna. 
 
Sjunga är också en stor favorit. Vi sjunger dagligen tillsammans och på förskolan är Molly väldigt framåt gällande sångstunden och är alltid som gladast då och vill sjunga mera när det är dags att avsluta sångstunden. Kul tycker jag eftersom jag själv tycker det är kul att sjunga. Synd att hon är för liten att börja i kören än. 
 
Att använda kroppen är också roligt, hon studdsar som en studsboll helt hela vägen till förskolan och hela vägen hem och fortsätta gärna studsa i soffan eller på köksmattan. Inte dugg förvåna mig om hon inom en snar famtid studar sönder ett ögonbryn eller två. Hoppas dock att hon byter studsandet mot typ ålande eller liknade så det inte behöver inträffa skador. Hur som så är Molly inte rädd för att använda sin kropp, testa sig fram och göra illa sig. Det är bara att hoppa på hästen igen om man ramlat av! 
 
Hon älskar såpbubblor! 

Min solstråle!

Föräldramöte

Idag har det verkligen varit full rulle. Först praktik hela dagen på förskolan med små "toddlar-barn" för att sedan åka hem och leka Molly innan det var dags för att på föräldramöte på Mollys förskola. Föräldramötet idag var mer som en föreläsning som handlade om kommunikation och barns språk och hur vi kan stimulerna barnen i hemmet. En riktigt givande föreläsning och specialpedagogen som höll i den var helt underbar och skämtade om det ena och det andra.
 
Det mesta hon tog upp, hur man bör bemöta sitt barn känner jag att jag redan gör. Jag låter alltid Molly få prata till punkt, stressar henne inte och ställer öppna frågor tillbaka och min fulla uppmärksamhet. Jag pratar mer än gärna med Molly hela dagarna. Vi pratar på skötbordet, vid matbordet, i bilen och när vi leker. Frågor olika saker och går in i olika roller i leken. Det är otroligt kul att prata med Molly, hära på hennes tankar och funderingar. 
 
Specialpedagogen gav oss också många tips om hur vi kan få leken mer lärarande här hemma så nu är min hjärna i högvarv full med inspiration. Det här ämnet, lek och kommunikation kommer nästa delkurs handla om i min utbildning, den kommer bli riktigt kul! 
 
Innan vi gick fick vi ett papper (kan få fler om vi vill) med tecken på som de nu håller på att införa på Mollys förskola, mest då i småbarnsgruppen. Molly kan redan tecka fågel och katt vilket är kul och jag älskar teckenspråket och skulle gärna vilja lära mig det mer ordentligt men det får bli i framtiden det och får börja lite smått med småsaker, kul är det i alla fall! 
 

På hotellet

Sitter just nu vid skrivbordet på hotellet och kikar lite på bloggen och nätet. Tittar jag ut har jag världens utsikt över staden. Vi fick först boende längst upp på hotellet, våning 18 men när vi klev in i rummet var det ostädat. Dåligt! Efter att ha sagt till i receptionen frågade de oss om vi kunde tänka oss att ta ett rum på våning 15 istället. Det var okej för oss och som lite plåster på såren fick vi godis och gratis dricka. 
 
Jag är helt slut i fötterna efter en dag på mässan. Massor av shopping och lek har det blivit. Växlar många ord hos olika företag och fått se mycket nytt och intressant. Blir mer mässa imorgon, måste gå förbi ett par montrar som jag inte riktigt hann med idag. 
 
Det blir mer uppdatering om mässan när vi kommer hem sen för nu ska jag krypa ner i sängen och längta efter morgonens frukostbuffé. 
 
Äntligen hoppa säng! 

Äpplen från Villervalla

När Molly fyllde två år (ops, har helt glömt bort att blogga om den födelsedagen så den kommer!) så fick hon en jättefin klänning av sin Farmor. En klänning från Villervalla med äpplen på. Det har blivit en favorit här hemma som Molly gärna vill ha ofta. Nackdelen just nu är att den inte har några ärmar så nu måste jag leta reda på en matchade röd tröja att ha under tänkte jag så kan hon ha den hela vintern också. Man saknar sommaren en gnutta när man tittar på bilderna nedan, inte sant? 
 
 
 

Flygplan, helikoptrar och fallskärmshoppare

Efter vi skjutsade iväg pappan i familjen till sitt partaj så drog vi ut till flygfältet i Borlänge, där Fallskärmsklubben Dala har sin klubbstuga. Min goda vän Helen håller till där rätt mycket och är fallskärmshoppare. Eftersom vi inte hade något att göra ringde jag och frågade om hon ville ses en sväng så vi åkte ut dit en snabbis.
 
När vi kom dit så visar det sig att en annan vän, från klacken, är på väg att hoppa sitt första fallskärmshopp, i tandem ska tilläggas. Hela hans släkt står och är föräntansfulla och så även jag eftersom vi blev ståendes där på fältet för att följa hans hopp. Helen var med i hand plan dessutom så det var kul att se på när de skulle hoppa. 
 
Under tiden de åkte iväg med planet så hade vi tur som fick se två polishelikoprar komma för att landa och fylla på med mer bränsle i sina tankar. Vilken upplevelse för Molly, först flygplan och så helikoptrar. Vi gick fram till poliserna och tittade lite närmare. Molly påpekade att de hade hjälm, och att det snurrar på taket och att det fanns en lampa. När de fyllt på med bränsle och pratat lite så var det dags att lyfta igen. Häftigt att titta på och vilket sus det blir av helikoprarna. Kul att få stå så nära och titta på även om det var lite läskigt om ni frågar Molly. 
 
Vi vinkade hej då till helikoptrarna och började leta efter det flygplan våra vänner befann sig i och där lååångt där upp såg vi dem. Följde dem med blicken och så helt plötsligt såg vi hur det hoppade ut människor ur planet. Små svarta prickar som kom närmare och närmare och så hördes det en dovt ljud så såg man alla skärmar väcklas ut. Molly stod och gapade och ögongen var stora. Det här var spännande! 
 
Alla kom ner välbehållna och jag frågade vännen som gjorde sitt första hopp om han vill göra om det, svaret blev nej. Han tyckte dock det var häftigt men inget han vill göra om igen, så galen är han inte sa han. 
 
På vägen hem bestämde Molly att vi skulle äta hamburgare till middag så vi svängde in på Max. Sen var det bara raka vägen hem och mysa i soffan. Fick bli en film, Mumin bestämde Molly så vi började titta men så är det så här i vår familj "sådan far sådan dotter" så hon somnade efter halva filmen i soffan. Lilla söta unge. Jag ska nog strax också gå och lägga mig. Skönt att få somna i tid tänkte jag men så är det väl som alltid, att jag inte kan somna djupt när jag vet att sambon inte kommit hem än och han hörde av sig nyss och trodde att runt tre skulle han vara hemma om han hinner med sista nattbussen. Vi får se hur det blir med den saken men en sak vet jag och det är att vi åker ut till sommarstugan en sväng imorgon. Välbehövligt! 
 

Frisk luft intagen

Sådär, efter jag skrivit förra inlägget kände jag att regnet inte får stoppa mig från att vara ute med Molly efter hämtningen på förskolan. Vi är faktiskt, oftast, ute varje eftermiddag mellan kl.16-18 och leker med grannbarnen. Det har blivit så att de flesta är ute och leker innan kvällsmaten vilket jag tycker är himlans kul, en bra gemenskap! 
 
Idag har det alltså regnat från och till hela dagen och det skulle inte stoppa oss så när jag hämtat Molly på förskolan så gick vi hem, satte på oss regnkläder och tog med lite mellanmål ut i regnet. Ute "blåste" vi såpbubblor, hoppade i vattenpölarna, cyklade och spelade innebandy. Molly älskar verkligen att "leka hockey" vilket innebär att hon spelar innebandy och gör mål, springer runt i en halvcirkel men armarna i skyn och skriker "måååååål, heja Leksand" och så vill hon kramas och göra high-five. Ibland skriker hon dessutom "Jaaa, Jensa Bejenstjöööm måååål". Hon är för skön vår unge. Kul att hon gillar hockey så pass mycket som hon gör. Ni ska se glädjen i hennes ögon när hockey eller Leksand kommer på tal, ojoj, då är det lycka för Molly. 
 
Med rosiga kinder gick vi alltså nyss in. Två och en halv timme var vi ute idag och lagom till att pappan i familjen kom hem höll vi på att plocka ihop alla saker för att gå in. Snart är det dags för kvällsmat sedan tror jag nog att vi myser ner i soffan. 
 
En smart uppfinning som underhöll barnen ett bra tag ute. Så många bubblor!
 

Surrovich - mamma till Molly & Milla

En vardagsblogg om livet som Mamma till två fantastiska döttrar, Molly 4 år och Milla snart 8 månader. Barnkläder, inredning och en hel del annat.

RSS 2.0